thoughts

Varför hoppas på något man redan vet aldrig kommer hända? Varför plåga sig själv på det sättet? Önskar att jag bara kunde acceptera hur saker och ting är, men nej här ska man ligga och analysera fram och tillbaka. Jag vet hur mitt liv ser ut, och jag vet hur hela mitt liv kommer att se ut, det är ingen ide att sitta och grubbla "tänk om.." Nej för det finns inget TÄNK OM, det kommer inte hända och det vet jag, så kom inte och säg att jag har fel, och att saker kanske ändras, för det gör det inte. Det spelar ingen roll. Det handlar om att jag måste börja acceptera, det känns hårt och jag vet inte om jag kommer klara det, men har inget val. 
 
Jag vet inte varför jag sitter och skriver det här, behövde väl skriva av mig i guess. 
 
 
 

Kommentera här: